tisdag 4 februari 2014

Dåliga försök att legitimera religion, del 80 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttionde.

Professor Richard Swinburne menar att Gud verkligen finns, och han har rationaliserat sin tro genom att formulera ett argument i boken The Existence of God (2004) - en insats som är långt mer imponerande än vad t.ex. William Lane Craig någonsin kläckt ur sig. Swinburne använder sig av sannolikhetslära (Bayes teorem) för att styrka sin föreställning om Gud, vilket är ett smart drag, eftersom sannolikhetsberäkningar har en tendens att ge önskad utdata, givet att man justerar sitt indata. När sannolikheten för Guds existens, konstateras att det finns fenomen som är övermäktiga för vetenskapen att hantera.

Så lämpligt! Gud finns, och anledningen till att det inte verkar så, beror på att frågan är övermäktig för vetenskapen! Men det finns ingen anledning till oro - där vetenskapen slutar, där tar Richard Swinburne vid. Vi är alltså i goda händer!

Egentligen skjuter Swinburne sig i foten, för den där påstådda övermäktigheten borde få honom att avstå att använda vetenskapliga argument för att hävda Guds existens - det var ju övermäktigt! Man måste istället ta Guds existens på tro, precis som man måste göra med alla andra icke-existerande väsen och fenomen man vill tro på.

Nu kan vi inte veta med full säkerhet att det inte existerar något väsen som kvalificerar in på våra lite mer snälla definitioner av "gudomligt väsen", det enda vi vet säkert är att absolut inget tyder på det. Och eftersom inget tyder på att Gud finns, har vi ingen rätt att hävda det om vi vill bli tagna på allvar. Hitchens rakblad säger oss att det som kan antas utan evidens också kan avfärdas utan evidens.

Föregående - Nästa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar