Brist på bevis åt båda hållen

Jag har hört följande argument från flera håll, men ignorerat det eftersom jag helt enkelt tycker att det är dåligt. Men då det finns troende som tycker att argumentet i fråga är briljant, kan det vara värt en kort kommentar. Argumentet exemplifieras i detta klipp och fungerar så här:

Eftersom ingen vet huruvida Jesus återuppstod från de döda, kan det vara sant. Det vore en extraordinär händelse, men det kan vara sant.

Eftersom ingen heller vet om livet som vi känner det, uppstod på naturlig väg, kan det ha uppstått på naturlig väg. Även det vore en extraordinär händelse, men det kan vara sant.

Nu påstås vi ha etablerat ett dödläge för naturalisten - han kan inte legitimera varför han förespråkar det ena, utan att enligt samma logik också förespråka det andra. Därför kan kristendomens anspråk betraktas som lika rimliga eller orimliga som andra anspråk.

Detta är givetvis ett misstag.

Det första, anspråket om att Jesus återuppstått, är att betrakta som närvaron av en vidskepelse, inte ett exempel på ett historiskt mirakel. Det räcker att applicera Ockhams rakkniv för att se att antagandet om ett allsmäktigt väsen skapar mer att förklara än att evangelisterna driver en agenda och/eller att de helt enkelt var vidskepliga. Man kan alltså inte säga att ett extraordinärt påstående styrker just ett extraordinärt fenomen, när andra och bättre förklaringar finns att tillgå. Men ännu viktigare: Man kan heller säga att ett extraordinärt fenomen såsom att någon har uppstått från de döda, ska knytas till kristendomens Gud. Att knyta ett fenomen till ett väsen kan vara en ganska tuff utmaning, att strunta i detta är ungefär som att säga att närvaron av en global flod bevisar berättelsen om Noaks ark. På samma sätt som vatten kan vara annat vatten än syndaflodsvatten, så kan ett övernaturligt fenomen vara orsakat av andra gudar eller väsen än Jahve.

Att förklara livets uppkomst genom gudomligt ingripande, är att förlita sig på en luckornas gud - en gud som lever på okunskap och som motas bort med kunskap - men argumentet som avhandlas här är ännu mer långsökt. Det andra, påpekandet att vi inte vet om livet har ett naturligt ursprung, legitimerar nämligen inte på något vis inte att ett annat fenomen förklaras med ett övernaturligt ingripande. Att man inte vet, betyder bara att man inte vet. Att vi inte vet varifrån livet kommer, legitimerar helt enkelt inte antagandet Jesus började leva efter att ha varit död i tre dagar. Det följer inte.

Antar inte naturalister att livet har ett naturligt ursprung? Och om så, varför är detta antagande mer legitimt än antagandet att Gud väckte Jesus till liv? Det finns två viktiga skillnader.

1) Det finns tidigare erfarenhet som säger oss att fenomen mycket väl kan ha naturliga förklaringar.

2) Om det visar sig att det finns anledning att tro att livet inte har en naturligt förklaring, måste man vara förmögen att ändra sig. En observation av en gudomlig varelse som skapar liv, eller andra evidens för det övernaturliga spåret, måste påverka vad vi anser vara ett rimligt antagande.

Det är bra att tänka på att det alltid finns skäl att förhålla sig skeptisk till påståenden som saknar empiriskt stöd. Det ena felet legitimerar inte det andra, det båda är områden vi saknar kunskap om. Att man inte vet huruvida Gud har ingripit, betyder inte att det är 50% sannolikhet att Gud har ingripit. Var skeptisk! Vi har över huvudet taget ingen anledning att tro på Gud.