Anders Hesselbom

Ni som vill se föreläsningen om ateism från 2013-05-25 i Kalmar, har möjlighet att göra det på YouTube. Samtidigt vill jag tacka Humanisterna i Kalmar för ett mycket proffsigt arrangemang och för mycket goda arbetsinsatser! Ett extra tack till initiativtagaren Niklas Cedergren !

Den eftertänksamme och filosofiintresserade Mattias Eveborn gör upp med nyateismen i en bloggpost där han listar upp varför han anser att ateism är tro. Han skriver: "Jag har tydligen lyckats trampa några ny-ateister på tårna när jag under på den ateiststinna twitter-tråden #swerel hävdade att ateister också är troende. . ." Antingen trampade du nyateisterna på tårna, eller så hade du fel. "Jag har fått en rad kommentarer där man retoriskt undrar om icke-tro på troll, tandfen osv också måste kategoriseras som tro." Förmodligen lägger Mattias en större betydelse i icke-tro på något han själv tror på, för att ateister förhåller sig verkligen på samma sätt till både skogstroll och gudar, rent ontologiskt. Men om man tittar på troll och gudar ur andra perspektiv, så måste man som icketroende förhålla sig till det faktum att troll har mycket mindre makt i samhället än gudar. Trollens anhängare är inte lika många och har inte samma politiska inflytande.

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtiosjätte som handlar om tolkning. Om kristendomen framstår som osympatisk så har du tolkat Bibeln fel. Om någon begår en handling som jag inte kan försvara med min tolkning av Bibeln, så har den personen tolkat Bibeln fel. I Bibeln finns en text om en man, Lot, ämnar låta ett par män våldta sina döttrar istället för att ha sex med män. Lot belönades av Gud. Det finns till och med en text där Gud får för sig att utrota i princip allt liv, för att låta en man, Noa, rädda några enstaka individer ett antal olika arter till att befolka jorden på nytt. De troende som känner till dessa texter och förhåller sig till dem, har lite olika strategier. En del tror att detta är verkliga händelser som dokumenterats ner. Andra anser att dessa berättelser är visar på god moral fö

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtiofemte. Du kan inte motbevisa Gud. Det finns en populär föreställning om att man inte kan bevisa något negativt (se del 52 ). Anledningen till att denna fått sånt gehör är att den ger ett bra skydd till de falska föreställningar man vurmar för. Tanken på att Gud finns, och ännu värre, att Gud älskar dig, är inte bara grundlös, den är helt befängd. Självklart är det bekvämt att ha ett påstående - "det går inte att motbevisa Gud" - att slänga fram som gör att det man tror på inte blir ifrågasatt. Det går att bevisa negativa påståenden (som t.ex. Gud finns inte), men det finns ingen anledning att bevisa att Gud inte finns, eftersom inget tyder på att han finns. Att bevisa att Gud inte finns på riktigt är som att bevisa att jorden inte är platt, eftersom

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtiofjärde. Universum kan inte uppstå från inget, alltså är min personliga föreställning om ett övernaturligt ursprung rimlig. Tänk dig William Lane Craig ( del 14 ) plus argumentum ad ignorantiam , då har du detta trams. Resonemanget är inte mer imponerande än följande utsaga: "Jag förstår inte, alltså min barnsliga låtsaskompis." Jag måste även tillstå att detta är lite av en falsk dikotomi, eftersom universum och dess ursprung är en diskussion som rymmer fler alternativ än en specifik gudstroendes människas föreställning om inget , kontra samma persons föreställning om övernaturligt ursprung. Alltså, detta är ett resonemang som inte bara tar sitt avstamp i okunskap, det vädjar till den okunnige med en liten världsbild och ringa kunskaper om den vetenskapl

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtiotredje. Den som avfärdar Gud förstår inte vetenskap. Detta är en vädjan till de små nyanserna, det mystiska. Vetenskapen har inte alltid vetat allt, och vetenskapen kanske inte någonsin kommer att kunna ta reda på allt. Strängteori. Kvantfysik. Gud. De obevisade hypotesernas domän och fingertoppskänslan för naturens mysterier. Jag skulle snarare säga att det är önsketänkandets, vidskepelsens och motsägelsernas bakgård. Det finns få saker som både är så befängda som monoteistisk religion, och ändå är så betrodda. Man kan t.ex. konstatera att föreställningen att gnomer själ strumpor från tvättmaskinen är likvärdigt befängd, men den föreställningen ställer inte till med några större problem, eftersom föreställningen inte har speciellt många anhängare. På Familjel

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtioandra. Att Gud är ett mänskligt påhitt är inget problem. Allt är påhitt. Vetenskapliga hypoteser börjar som påhitt. Att jämföra gudshypotesen med en vetenskaplig hypotes är ett misstag. Inom vetenskapen är man beredd på att en hypotes kan visa sig felaktig, vilket ger vetenskapen en viss rörlighet som religionen inte har. Religiösa föreställningar utvecklas genom åren, det råder inga tvivel om den saken. Men utvecklingen ser inte ut som utvecklingen för en vetenskaplig hypotes, och vetenskapen har ingen motsvarighet till t.ex. Domkapitlet i Svenska Kyrkan som bestämmer över vilka religiösa dogmer som till hör religionen. Inom vetenskapen kan en obevisad hypotes leva länge och väl, precis som t.ex. gudshypotesen, men tids nog kommer en hypotes som varken kan st

Karl-Johan Karlsson skriver i Expressen under rubriken "Helvetet borde avskaffas": "Visst, Svenska kyrkan ska förstås inte bokstavstolka Bibeln, men det finns en gräns för hur mycket man kan backa från sin grundidé utan att tappa trovärdighet. Ett bra exempel på det är synen på helvetet. Under avdelningen "Fråga prästen" ställer någon frågan "Finns helvetet?" och får det tydliga svaret att "Svenska kyrkan har inte "avskaffat" helvetet". Det blir därför väldigt intressant när en annan besökare undrar hur Gud kan skicka folk till helvetet. "För mig känns det väldigt konstigt hur en god Gud kan döma sina barn till helvetet", skriver signaturen Fredrik." Eftersom SvK öppnat upp för att även ateister kan vara medlem i kyrkan, så kanske det skulle vara ännu modigare att avskaffa Gud? Jag skyller många av religionens baksidor på den egoistiske och maktgalne psykopat, som troende kristna behöver välja bort sin moraliska

PZ Myers är inte längre en "skeptiker", han är en vetenskapsman. PZ tycker sig se vissa problem med rörelsen, som gör att han inte vill vara en del av rörelsen. Jag förstår honom, jag uttryckte liknande åsikter för några år sedan. Det var länge sedan jag blev irriterad på skeptikerrörelsen. Själv är jag varken en vetenskapsman eller en skeptiker , men jag är skeptiker . Även om jag inte sympatiserar med alla dogmer som gäller i rörelsen, så är jag och alla andra som agerar i rörelsen en del av rörelsen. Även om jag inte identifierar mig som en skeptiker så är jag onekligen skeptisk till grundlösa påståenden om den objektiva verklighetens beskaffenhet. Men det i sig är inget märkvärdigt och kräver ingen speciell kompetens. Vem som helst som exponeras för påståenden om sammansvärjningar kommer att undra hur personen som gör anspråket om sammansvärjningen har fått sin information. Och lekmannamässig kunskap om vetenskap, retorik och logik räcker för att man ska reagera öv

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Ar gumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtioförsta. Jag känner att Gud finns. Detta argument är ointressant när man ska legitimera sin religion. Eftersom acceptans för religion medför så stora problem som det gör, är det rimligt att ställa extra höga krav på att man kan bevisa det man påstår i sin religions namn - om det som sägs är grundlöst, finns det ingen anledning att acceptera religionen. Låt mig illustrera detta med ett exempel. Tänk dig att någon påstår att han måste klippa av dig förhuden. Detta ska göras utan ditt samtycke, utan bedövning, av en person som saknar medicinsk kompetens. Hans gud vill ha det så. Jag påstår att det är rimligt att anse att du har rätt att slippa denna behandling. Om situationen vore annorlunda på en enda punkt, nämligen att hans gud faktiskt finns, då är förfrå