Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2013
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Svenska Kyrkan, nya siffror för 2012

Svenska Kyrkan (SvK) redovisar 7 188 nya medlemmar under 2012, och 53 455 förlorade medlemmar, vilket ger en nettoförlust på 46 267. Dessa dokument ( inträden och utträden ) har en historik som sträcker sig från 2004 till 2012. Så här ser siffrorna ut. År Inträden Utträden Nettoutträde 2004 5 742 78 407 72 665 2005 5 905 68 629 62 724 2006 5 404 57 354 51 950 2007 5 937 56 343 50 406 2008 6 057 50 504 44 447 2009 6 578 73 595 67 017 2010 6 002 57 458 51 456 2011 7 440 52 534 45 094 2012 7 188 53 455 46 267 Alltså, med dessa in- och utträden får vi en nettoförlust på 46 267 medlemmar. Enligt egen uppgift är 67,5% av Sveriges Befolkning medlemmar i SvK, och enligt Statistiska Centralbyrån var fol

Dåliga försök att legitimera religion, del 40 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtionde. Som religiös är man öppen för livets mysterium. Ordet agnosticism kommer från grekiskan och refererar till att man saknar kunskap. De som kallar sig för agnostiker, brukar göra det som ett erkännande av det faktum att man inte kan veta huruvida Gud finns eller inte. Det skulle alltså vara en mer korrekt hållning än ateismen, eftersom agnosticismen gör ett korrekt (nåja) påstående om kunskapen vi har om Gud. Men ateismen står inte i konflikt med agnosticismen. Du kan både erkänna att vi inte kan veta om Gud finns (agnosticism) och inte tro att på honom (ateist). På samma sätt kan man kombinera agnosticism med teism (tron på gud), men det är inte så vanligt. De som tror på Gud, tenderar att tro sig vet att Gud finns, medan ateister tenderar att vara agnostiker

Ateism - en öppen föreläsning

Välkomna till detta evenemang som arrangeras av Humanisterna i Kalmar: "Ateism - en öppen föreläsning"  En öppen och fri föreläsning av Anders Hesselbom som "bemöter argument till försvar av religion samt förmedlandet av att gudomer inte existerar".  Anders Hesselbom var en av de drivande krafterna bakom den prisbelönta podcasten Skeptikerpodden och hörs numera i podradion Radio Houdi. Han skriver för debattmagasinet Bright och är redaktör på Evolutionsteori.se.  Föreläsningen avslutas med en frågestund.  Arrangören Humanisterna Kalmar hälsar alla hjärtligt välkomna till en intressant föreläsning. 25 maj klockan 15:00-17:00, Sjöfartshögskolan, Kalmar. Facebook-sida för evenemanget finns här .

Dåliga försök att legitimera religion, del 39 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettionionde. Ateism bär på ett negativt budskap, ingen Gud som älskar dig. Stefan Gustavsson, Evangeliska Alliansen, har ställt sig frågan vad som händer med människan som får höra hur betydelselös hon verkligen är. Detta trams sträcker sig bortom argumentum ad consequentiam eftersom argumentet säger mycket mer än "du är betydelselös utan Gud, alltså finns Gud". Tillåt mig presentera ett tankeexperiment. Om det verkligen vore så att vetenskapen beskriver verkligheten, och människan är en produkt av den naturliga värden, så vore det ett verkligt mirakel. Det tjusiga är att om man tittar på evidensen, så verkar det som att de primitiva och vidskepliga förklaringarna som inkluderar gudar och övernaturliga fenomen verkligen är just primitiva och vidskepl

Dåliga försök att legitimera religion, del 38 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettioåttonde. Ateister tror på sådant som inte kan försvaras rationellt, t.ex. nationalstaten. Att tro på Gud är som att tro på nationalstaten. Mattias Irving   säger att han tror sig se ett visst samband mellan en viss kunskapssyn och "ateistiska skeptiker" som vänder sig emot "kristna skeptiker". Alltså, sådana som jag har en konstig kunskapssyn ( vilket avhandlasi del 29 ). Detta är inte helt lätt att kommentera, för vi måste först enas om  hur  det är skeptiskt att vara kristen? Om man måste ha ett undantagande ord framför ordet "skeptiker", vilka ord är rimliga att kunna ställa där, utan att begreppet urholkas?  Hur  är man skeptisk om man är t.ex. "kristallhealingtroende skeptiker"? När jag säger att jag är skeptisk,

Dåliga försök att legitimera religion, del 37 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettiosjunde. Du är ateist för att du inte vill ha några konsekvenser av ditt handlande. Precis som tanken att man är ateist för att man hatar Gud (del 36), är detta inne och nosar på felslutet argumentum ad consequentiam , alltså vädjan till konsekvenser . Argumentum ad consequentiam kan förklaras på detta vis: Om X är falskt blir jag ledsen, alltså är X sant. Problemet är givetvis att min eventuella sorg inte med nödvändighet är ett hinder för att X ska vara falskt. Många förstår både att och varför uttrycket är problematiskt, så det är givetvis en intellektuell förolämpning när någon annan tillskriver dig detta tankefel. Om någon säger till dig att du är ateist för att du inte vill ha några konsekvenser av ditt handlande och agerande, så säger personen ju fakti

Dåliga försök att legitimera religion, del 36 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettiosjätte. Du är ateist för att du hatar Gud. Argumentet fumlar lite med betydelsen av ord. Många personer som jag har pratat med har lyckats kombinera en enorm tilltro till sin personliga definition av ordet ateist och en förklaring som inte liknar något man under några omständigheter skulle vilja hänga i julgranen. Bland evangelister är föreställningen ateism är förnekelsen av det (för dem) självklara faktum att Gud finns . Jag minns speciellt något som apologeten Tommy Dahlman berättade om en föreläsning där han bad personer placera sig på en skala där gudstroende var den ena extrema sidan, ateism var den andra, och agnosticism låg någonstans i mitten. Den strikta definitionen av ateism, om man plockar bort de värderingar som folk lägger i ordet, är att man in

För yttrande- och tankefrihet i Bangladesh

För yttrande- och tankefrihet 25/4 2013. För mer information, läs detta inlägg på Humanistbloggen.

Dåliga försök att legitimera religion, del 35 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettiofemte. Man kan inte bedöma religion på vad teologer säger. Detta argument är mycket smart, eftersom det avväpnar all kritik. Jämför teologi med riktigt vetenskap. Om du som lekman vill lära dig något om kosmologi, kan du läsa populärvetenskapliga texter av experter som t.ex. Lawrence Krauss eller Stephen Hawking. Vill du som lekman lära dig något om biologi, kan du läsa populärvetenskapliga texter av experter som t.ex. Richard Dawkins eller Ken Miller. Men på denna punkt sticker teologi ut. Om man lyssnar på teologer och sammanställer deras påståenden för att bilda sig en uppfattning hur de betraktar sin omvärlds beskaffenhet, så har man enligt teologerna själva gjort något felaktigt. Inom teologi finns inga talespersoner, och ingen får tala för någon annan. Te

Dåliga försök att legitimera religion, del 34 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettiofjärde. Gud är god. Att kristendomens gud skulle vara speciellt god är en religiös dogm, som inte grundar sig på någon speciell empiri. Gud är inte god för de gärningar han gör, utan för att han äger rätten att definiera godheten. Guds påstådda godhet kan alltså endast accepteras av någon som betraktar moral som något Gud har instiftat, vilket strider mot den vetenskapliga synen på hur moral formas. Tittar vi på Guds gärningar, så förstår man varför kristendomen tvingar in sina anhängare i denna pseudovetenskapliga fåra. Guds gärningar som beskrivs i Bibeln innefattar dåligt motiverade massmord och moraliska uttryck som är direkt stötande för en civiliserad människa. Guds gärningar som beskrivs av dem som säger sig kommunicera med Gud, visar på Guds beklämman

Dåliga försök att legitimera religion, del 33 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettiotredje. Nyateism är inte önskvärt. Eller ödmjukt. Vilken form av ateism är bra, till skillnad från den dåliga nyateismen? Den som menar att nyateism är något dåligt, har säkert en uppfattning hur en ateist ska vara för att duga. Som konstaterat är en nyateist radikal, avvisande av Bibelns Gud, ogillande av Jesus, vetenskaplig, avvisande av moderat gudstro, sekulär, för barns tankefrihet, samt för utrotning av religion. Om inte alla av dessa, så några av dem. Det säger mig att bra ateism utmärker sig på följande vis: Man ska inte vara radikal. En ödmjukhet inför andras tro är önskvärt från kristet håll. Men respekt för en föreställning är något man måste förtjäna. Alla åsikter och alla föreställningar är inte lika mycket värda (postmodernismen till trots). Ist

Troende tassar runt frågan om Omar Mustafa

En red herring har blivit ett missat mål i debatten om Omar Mustafa. Frågan om hur socialdemokraterna ska förhålla sig till en styrelsesuppleant som bereder väg för antisemitism, förvandlades snabbt av broderskapsrörelsen till en fråga om hur S hanterar en muslim. Broderskapsrörelsen är väldigt noga med att religiösa ska hålla religiösa bakom ryggen, så denna red herring - behandlingen av en individ som är muslim - var viktig att få ut. Med fokus på synen på muslimer kan Nalin Pekgul riva ner påståendet att Omar Mustafa på något vis skulle representera svenska muslimer, och att det är det som är problemet. Pekgul skriver en bra och tänkvärd text, men den träffar inte det ursprungliga problemet och orsaken till debatten. Och vips så slipper vi diskutera sakfrågorna, som t.ex: Bakar verkligen judar osyrat bröd av ritualmördade kristna? Och ska en suppleant för partistyrelsen ge en röst i Islamiska Förbundet åt dem som hävdar sådant? Även det får gärna Pekgul och broderskapsrörelsen t

Dåliga försök att legitimera religion, del 32 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettioandra. Ateister är världsfrånvända. Frågan om vad som ska bemötas kan verkligen ställas både när det gäller vetenskapliga påståenden som innefattar Gud, och när det gäller politiska påståenden som innefattar Gud. Beträffande vetenskapliga påståenden så har inte Richard Dawkins velat debattera kreationister, eftersom det ger dem en legitimitet som de inte gjort sig förtjänta av. Frågan är om det verkligen ger någon legitimitet att en vetenskapsman pratar om skapelsetro, för om en vetenskapsman avfärdar det, så borde frågan betraktas som extra hårt avfärdat! Jag gick i dialog med en postmodern pseudokreationist som vid namn Elia Morling , och det ger mig ytterligare förståelse för Dawkins hållning, trots att jag håller inte med Dawkins - jag är för att debatterna

Dåliga försök att legitimera religion, del 31 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den trettioförsta. Ateister är otrevliga. Den 7:e september 2012 sändes ett speciellt avsnitt av den svensknorska talkshowen Skavlan , under ledning av den norske journalisten Fredrik Skavlan . Det går tydligen fortfarande att uppröras Skavlan-programmet med rocksångaren Brandon Flowers  och Richard Dawkins , och det är tydligen fortfarande väldigt lätt att göra poänger av att recensera sina medmänniskor trevlighet. Låt oss för en stund acceptera att endast positiva åsikter om religion kan framföras i tv, om premissen är att tv-programmet ska vara hyfsat. Eftersom professor Robert Hahn  kritiserats för sina pseudovetenskapliga föreställningar, kan han få illustrera min poäng. (Robert Hahn kritiserade en antologi utgiven i samband med föreningen Vetenskap och Folkbildnin