En kort kommentar till dagens förfärliga text från tillträdande ärkebiskop Antje Jackelén på Dagens Nyheters debattsida, en text som vänder sig till religionskritiker såsom humanister och vetenskapliga skeptiker. Jackelén tillhör dem som försvarar religiös tro genom att åberopa kompatibilitet mellan antiteserna religiös tro och vetenskap. Påvisar man inkompatibilitet mellan dessa olika paradigm gör man sig tydligen skyldig till att "polarisera och generalisera".
Jackelén skriver "att vi i Svenska kyrkan inte på länge haft problem med relationen mellan tron på Gud som skapare och naturvetenskap (evolutionsteori), vinner i dag positioner mark som polariserar mellan vetenskap och tro". Givetvis vet hon lika väl som alla andra att det inte är kyrkan som drivit vetenskapen framåt. Det är först när kyrkan är trängd till den grad att de måste backa från en dogm, som denna så kallade kompatibilitet tar ett steg framåt. Men gapet i hur man ser på verkligheten är fortfarande enormt. Det ironiska är att detta gap är lite av kyrkans välsignelse - det är genom separation av religion och vetenskap som båda kan samexistera. På samma vis är separation av livsåskådning och stat ett sätt att skapa en tillvaro där alla livsåskådningsvarianter kan samexistera. Detta är inte polarisering, det är fullständigt rationellt.
Vidare skriver Jackelén det finns "en skentydlighet som reducerar tillvarons många 'både och' till ett fåtal 'antingen eller'", samt att "kristen tro har per definition problem med absoluta gränsdragningar". Låt mig vara fullkomligt tydlig med verklighetsuppfattningen att "både och" är mer korrekt än "antingen eller" är ett uttryck för inkompatibiliteten mellan religiös tro och vetenskap. Försanthållandet av religiösa dogmer är ett annat uttryck för denna inkompatibilitet. Att betrakta religion som ett separat domän är räddningen för religionen, eftersom det reducerar den från ett samhällsproblem till ett tokigt personligt ställningstagande. Istället för att leva i illusionen om kompatibilitet kan man leva med insikten att religion är just religion.
På bilden till artikeln poserar hon med nuvarande Dalai Lama, vilket förmodligen är hennes sätt att polarisera mot humanismen som normalt motsätter sig teokrati som den nuvarande Dalai Lama har jobbat för att etablera i Tibet. Jackeléns kyrka är nämligen inte en sekulär kyrka, det är en kyrka som ska vara så pass timid så att sekularism inte behövs. Det är en kyrka som förfärat betraktar förnuft med misstanken om syfte att polarisera. Nej, det bästa sättet att både behålla sin tro och att motverka polarisering är inte att insinuera att dem man förlitar sig på att föra samhällsutvecklingen framåt, humanister och vetenskapliga skeptiker, resonerar som rasister. Och bara en sån sak som att svenskkyrkliga prästers tendens att vara mer skapelsetroende än medborgare i allmänhet, inte är ett problem, borde oroa vem som helst.
Jackelén skriver "att vi i Svenska kyrkan inte på länge haft problem med relationen mellan tron på Gud som skapare och naturvetenskap (evolutionsteori), vinner i dag positioner mark som polariserar mellan vetenskap och tro". Givetvis vet hon lika väl som alla andra att det inte är kyrkan som drivit vetenskapen framåt. Det är först när kyrkan är trängd till den grad att de måste backa från en dogm, som denna så kallade kompatibilitet tar ett steg framåt. Men gapet i hur man ser på verkligheten är fortfarande enormt. Det ironiska är att detta gap är lite av kyrkans välsignelse - det är genom separation av religion och vetenskap som båda kan samexistera. På samma vis är separation av livsåskådning och stat ett sätt att skapa en tillvaro där alla livsåskådningsvarianter kan samexistera. Detta är inte polarisering, det är fullständigt rationellt.
Vidare skriver Jackelén det finns "en skentydlighet som reducerar tillvarons många 'både och' till ett fåtal 'antingen eller'", samt att "kristen tro har per definition problem med absoluta gränsdragningar". Låt mig vara fullkomligt tydlig med verklighetsuppfattningen att "både och" är mer korrekt än "antingen eller" är ett uttryck för inkompatibiliteten mellan religiös tro och vetenskap. Försanthållandet av religiösa dogmer är ett annat uttryck för denna inkompatibilitet. Att betrakta religion som ett separat domän är räddningen för religionen, eftersom det reducerar den från ett samhällsproblem till ett tokigt personligt ställningstagande. Istället för att leva i illusionen om kompatibilitet kan man leva med insikten att religion är just religion.
På bilden till artikeln poserar hon med nuvarande Dalai Lama, vilket förmodligen är hennes sätt att polarisera mot humanismen som normalt motsätter sig teokrati som den nuvarande Dalai Lama har jobbat för att etablera i Tibet. Jackeléns kyrka är nämligen inte en sekulär kyrka, det är en kyrka som ska vara så pass timid så att sekularism inte behövs. Det är en kyrka som förfärat betraktar förnuft med misstanken om syfte att polarisera. Nej, det bästa sättet att både behålla sin tro och att motverka polarisering är inte att insinuera att dem man förlitar sig på att föra samhällsutvecklingen framåt, humanister och vetenskapliga skeptiker, resonerar som rasister. Och bara en sån sak som att svenskkyrkliga prästers tendens att vara mer skapelsetroende än medborgare i allmänhet, inte är ett problem, borde oroa vem som helst.
Kommentarer
Skicka en kommentar