torsdag 12 december 2013

I tisdags skrev Marcus Birro om dunbolsterteologi

Den excentriska Marcus Birro är något på spåren i tisdagens krönika i tidningen Dagen - han konstaterar att det finns en "aggressiv mobb" inom den svenska kristligheten som förtalar sina meningsmotståndare. Jag kan bli lite förtvivlad över alla småfel som slinker sig in hans text. T.ex. är inte förekomsten av kristna som älskar Gud ett bevis på att samhället inte är sekulärt.

"Efter att ha turnerat hela hösten, och besökt kyrkor i många städer, törs jag med viss bestämdhet hävda att bilden av Sverige som ett sekulariserat land är en lögn. Gud finns tydligt nedlagd i allas våra hjärtan."

Att samhället är sekulärt betyder i princip bara att ingen religion eller livsåskådning är mer subventionerad än någon annan, det betyder inte att Gud inte får dyrkas. Men låt gå! Birro noterar helt korrekt att sekulärhumanister uppskattar en ärlighet och en intellektuell hederlighet. Alltså, i ett samtal om teologiska föreställningar, uppfattas det som något positivt att man kan beskriva sina föreställningar.

Var Jesus mor oskuld? "Både och" är inte ett vettigt svar på den frågan. Antingen var hon det, eller så var hon det inte. Verkligheten är tyvärr ofta väldigt svart eller vit - det som varierar är t.ex. vår uppfattning om verkligheten, hur intresserade vi är och vad vi kan veta. Blivande ärkebiskop Antje Jackelén vill naturligtvis inte att Svenska Kyrkan ska ha någon teologi eftersom alla ska kunna vara medlemmar i kyrkan, men problemet är att väldigt många ser just teologin som ett incitament att vara medlem i en församling.

Så hur bemöts ifrågasättandet av kyrkans tro? Fundamentalistanklagelser. Jag känner inte hatet som Birro känner från t.ex. Seglora Smedja, men jag förstår precis vad han menar, för Seglora Smedja representerar samma tanklösa agerande mot sina meningsmotståndare, samma intellektuella haveri och samma anklagelser mot sina meningsmotståndare. Jag känner mig inte hatad, jag känner mig respekterad när frågorna som jag diskuterar tas på allvar, men jag känner också tanklösheten i att placera sin åsiktsinriktning i zonen för vad som är "normalt" och ropa "fundamentalist" efter dem som antingen förhåller sig skeptiska eller, som i Birros fall, står för sin tro.

Visst, jag delar inte Birros tro, och även han kan kapitulera när han blir synad i sin teologi. När han säger att "det är mig som Seglora hatar" så tror jag att han har helt fel. Men det är bl.a. Marcus Birro som har fundamentalistanklagelsen hängande över sig för att han tror. Och jag för att jag inte tror.

Läs mer om dunbolsterteologi: Teologi, filosofi och postmodernism, Spärrvakten får beskedMed Ann Heberlein in i tankelättjan, Bertrand Russel om dunbolsterteologi, Prata om Kristus, En tidig dunbolsterteolog.

Uppdatering: Hat i adventstid av Paulina Neuding.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar