Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dags för en sammanfattning igen

Seglora Smedja och Dagen gjorde gemensam sak av att återinföra religiöst firande i grundskolan. Eftersom advent är en religiös högtid ska man få vara i kyrkan och fira med religiösa inslag, menar Björklund. Med avstamp i kulturargumentet kan man alltså offra den sekulära skolan. Det räcker inte att barnen blir utbildade i olika religioner och livsåskådningar, firandet ska vara religiöst.

Och idag är firandet av religiösa högtider tillåtet, men om sekulärhumanister inte vill att sina barn ska närvara, så är det frivilligt. Alltså, eftersom Seglora Smedja inte kan tänka sig en skola där alla barn kan närvara, oavsett livsåskådning, så har man fixat detta så fint så att högtiderna blir frivilliga. Glada och nöjda över att sekulärhumanisters barn blir utpekade och exkluderade har alltså Seglora Smedja fått skolan att betrakta kyrkans särintresse som en kultur för den obligatoriska grundskolan att förvalta.

Som anhängare av detta särintresse, ställer självklart utbildningsminister Jan Björklund upp på Seglora och kyrkan.

En annan intresseorganisation skulle kunna göra ett nummer av att det är "svensk kultur" att äta julskinka. Köttindustrin kanske är intresserade? Rituellt ätande av julskinka går att motivera på samma sätt som religiöst firande i skolan - det är "svensk kultur", och därför inte något som skolbarnen blott ska läsa om, utan praktisera.

Det som oroar mig, är att Björklund inte håller sig ifrån detta på grund av att anhängare av en livsåskådning skulle bli exkluderad - julskinksätande kan exkludera muslimer. Nej, det går ju att göra evenemanget frivilligt och vinna nationalkulturella pluspoäng genom att peka ut muslimer som avvikande.

Det som håller Björklund ifrån detta är först och främst att det inte finns någon allmän opinion, vilket givetvis är en viktig faktor, men även att Björklund inte är allierad med köttindustrin utan med just kyrkan. Det som borde vara den avgörande faktorn, är att alla barn ska kunna närvara, oavsett vilken livsåskådning de har.

Den "svenska kulturen" och kyrkobesöken är inte hotade av att skolan är religiöst neutral, så denna seger var inget som varken Seglora Smedja eller Jan Björlund behövde, utan snarar något som sekulärhumanister inte behövde.

Idag finns 14 länder som klassas som fria och jämlika, och Jan Björklund är tillsammans med "statskyrkan" en av anledningarna till att Sverige inte kvalificerar till den listan.

Har inte alla barn rätt att få njuta av julskinka?

Kommentarer

  1. Din länk till Seglora ledde till bl.a.: "Ena gången kan man vara i kyrkan, någon annan gång i synagogan eller i moskén, säger ... Helle Klein."

    Kan man? Kvinnor, flickor är väl i moskén anvisade ett eget hörn. Både kristna och ateistiska flickor kan väl då reagera.

    Å andra sidan är det kanske bra, att vi får lära oss reagera. Det var jag med om på 60-talet. Två adjunkter, en mycket kristlig, en mycket ateistisk. Trots indoktrinering i nio år före gymnasiet växlade vi på rasterna glatt mellan ateism och gudstro.

    Alla fick slätstruket Ba i kristendom. Engelska kunde vi få mer i, trots vår "fromhet". Den kristne adjunkten var mer fanatisk än den ateistiske.

    Mina frågor är: "Blir vi indoktrinerade av undervisning? Är inte just erfarenheter av människor, både deras goda och dåliga sidor, såväl som deras dår- och kunskaper, det vi behöver, för att bli vuxna på riktigt? Tänk om din kamp för skepticism och förnuft i just detta fall är kontraproduktiv!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D