Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Incitamentet för medlemskap i Svenska Kyrkan?

Hur kan en församling som tappar sextiotusen medlemmar om året anse att man har råd att besvara frågor om teologi med anklagelser om att frågeställaren är korkad? Att man ställer frågor om tro och ger motfrågor vid inkonsekventa svar, kan bero på mycket mer än att man är dum. Man kanske är nyfiken, skeptisk, intresserad eller vetgirig. Att människor med dessa attribut inte är önskvärda i Svenska Kyrkan kanske säger något om hur man ser på sig själv och på sin egen historia. Fram till mitten på 1800-talet var medlemskap i Svenska Kyrkan obligatoriskt och inte förrän i mitten på 1900-talet fick vi religionsfrihet och kunde välja att inte vara med i någon församling alls. Idag har Svenska Kyrkan materiella och immateriella tillgångar värda över trettio miljarder kronor, och de tar emot finansiellt bistånd från staten för att förvalta de materiella tillgångarna (kyrkobyggnader). Ovanpå detta bjuder staten på insamlandet av medlemsavgifter, och förvaltar exklusiva rekryteringskanaler för kyrkan. Svenska Kyrkan har alla förutsättningar på sin sida, och det är förmodligen därför de inte drar sig för att prata ner frågeställare offentligt. Jag tänker t.ex. på replikerna i kölvattnet av Lena Anderssons artikel "Med Gud in i tankelättjan".

Så varför har jag anklagelsen om att vara en "rabiat ateist" hängande över mig? Det är ju inte bara Gud som jag inte tror på, jag tror inte heller på den förskräcklige snömannen. Det är definitivt inte så att vi har större anledning att tro på Gud än på den förskräcklige snömannen. Jag tänker på Svenska Kyrkans text som försöker öppna för Gud genom att säga att man kan bevisa att det inte finns rådjur på Väggahalvön. Det är ju inte bara gudar och rådjur som kan gömma sig, det kan även snömän, så om texten är relevant för gudar och rådjur, så är den relevant även för snömän. Det är självklart så att det figurerar fler påståenden och anspråk om Gud än om snömannen. Under seklens gång har teismen etablerat sina fördelar i stat och samhälle, och när religion är makt är religionsfrihet ett hot. För att behålla sin relevans i samhället har Svenska Kyrkan släppt alla teologiska krav. Man behöver inte tro att Jesus är Guds son, att Gud är ett väsen, att Maria var jungfru eller ens att Gud finns. Man är välkommen som medlem ändå. Men om du tror att incitamentet för medlemskap i en religiös församling är delad teologisk uppfattning, då kanske du helt enkelt saknar religiös musikalitet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D