onsdag 6 november 2013

Incitamentet för medlemskap i Svenska Kyrkan?

Hur kan en församling som tappar sextiotusen medlemmar om året anse att man har råd att besvara frågor om teologi med anklagelser om att frågeställaren är korkad? Att man ställer frågor om tro och ger motfrågor vid inkonsekventa svar, kan bero på mycket mer än att man är dum. Man kanske är nyfiken, skeptisk, intresserad eller vetgirig. Att människor med dessa attribut inte är önskvärda i Svenska Kyrkan kanske säger något om hur man ser på sig själv och på sin egen historia. Fram till mitten på 1800-talet var medlemskap i Svenska Kyrkan obligatoriskt och inte förrän i mitten på 1900-talet fick vi religionsfrihet och kunde välja att inte vara med i någon församling alls. Idag har Svenska Kyrkan materiella och immateriella tillgångar värda över trettio miljarder kronor, och de tar emot finansiellt bistånd från staten för att förvalta de materiella tillgångarna (kyrkobyggnader). Ovanpå detta bjuder staten på insamlandet av medlemsavgifter, och förvaltar exklusiva rekryteringskanaler för kyrkan. Svenska Kyrkan har alla förutsättningar på sin sida, och det är förmodligen därför de inte drar sig för att prata ner frågeställare offentligt. Jag tänker t.ex. på replikerna i kölvattnet av Lena Anderssons artikel "Med Gud in i tankelättjan".

Så varför har jag anklagelsen om att vara en "rabiat ateist" hängande över mig? Det är ju inte bara Gud som jag inte tror på, jag tror inte heller på den förskräcklige snömannen. Det är definitivt inte så att vi har större anledning att tro på Gud än på den förskräcklige snömannen. Jag tänker på Svenska Kyrkans text som försöker öppna för Gud genom att säga att man kan bevisa att det inte finns rådjur på Väggahalvön. Det är ju inte bara gudar och rådjur som kan gömma sig, det kan även snömän, så om texten är relevant för gudar och rådjur, så är den relevant även för snömän. Det är självklart så att det figurerar fler påståenden och anspråk om Gud än om snömannen. Under seklens gång har teismen etablerat sina fördelar i stat och samhälle, och när religion är makt är religionsfrihet ett hot. För att behålla sin relevans i samhället har Svenska Kyrkan släppt alla teologiska krav. Man behöver inte tro att Jesus är Guds son, att Gud är ett väsen, att Maria var jungfru eller ens att Gud finns. Man är välkommen som medlem ändå. Men om du tror att incitamentet för medlemskap i en religiös församling är delad teologisk uppfattning, då kanske du helt enkelt saknar religiös musikalitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar