Om någon uttrycker sin tro på ett övernaturligt väsen eller
fenomen, är det rimligt att ställa en skeptisk motfråga: På vilka grunder?
Alltså, vad är det som får den troende att tro på detta väsen eller fenomen.
Alla kan ha sina egna skäl att tro. Det känns bra att tro, man vill tro, man
hoppas. Det finns många argument som vädjar till konsekvens eller känslor, men
få eller inga argument som vädjar till förnuftet.
Men om den troende själv är skeptiker eller om den troende
vill göra intryck på skeptikern som ställer frågorna, borde den troende välja
att ge skäl som tilltalar en skeptiker. Är t.ex. hypotesen att Gud finns en
reaktion på en observation, och i så fall vilken? Ett vettigt svar på den
frågan skulle tillfredsställa en vetenskaplig skeptiker, men inget vettigt svar
finns här. Har gudshypotesen något förklaringsvärde? Alltså, passar Gud in som
parameter i någon teori? Även detta skulle imponera, men icke.
Hur troende hanterar skeptiker varierar över tid, och det
som är populärt just nu är att missakta och angripa frågeställaren. Den som är
nyfiken på Gud och gudstro har enligt bl.a. Svenska Kyrkans representanter
"en konstig kunskapssyn", han "saknar religiös musikalitet"
och är "arrogant". En av de viktigaste anledningarna att gå med i en religiös
församling borde vara att man delar församlingens tro, men med gällande
strategi är den dörren stängd för den nyfikne. Så varför släpps inte
skeptikerna in i värmen?
Än så länge är Svenska Kyrkan så stor att den individuelle
medlemmen inte är värd något. Dessutom, med en kristen civilminister (Attefall)
har man projektstöden säkrade och med en kristen utbildningsminister
(Björklund) har man även säkrat tillgången på skolelever - barn har inte samma
förutsättning som vuxna att ifrågasätta religiösa anspråk.
Det finns ett bättre alternativ än personliga påhopp.
Utveckla argument gudstrons försvar som även en vetenskaplig skeptiker kan ta
till sig av. Om Gud är transcendent är det inte helt enkelt att förstå vilka
skälen att tro på honom är, för det finns inget som säger att bristen på belägg
för Guds existens beror just på Guds transcendens. För allt jag kan se kan
denna brist lika gärna ha samma orsaker som bristen på belägg för enhörningars
existens: Det finns ingen Gud.
Kanske att mitt löfte om att ansluta mig till den religion
med rimligast anspråk snarare betraktas som ett hot. Vem vill ha medlem som är
tondöv?
Kommentarer
Skicka en kommentar