Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 73 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttiotredje.

Det är bättre att vara en försiktigt troende än en tvärsäker ateist.

Den nya vågen av argument mot icke-tro på övernaturliga ting, handlar mer eller mindre uteslutande om att argumentera runt sakfrågan, gärna genom att angripa person istället för sak, vilket detta försök till försvar handlar om. Den troende som inte har något att säga om sakfrågan, och väljer därför att säga något om den som inte delar tron. Mattias Irving brukar prata om "kunskapssyn" när han inte blir bekräftad i sina föreställningar (del 38), och detta argument om tvärsäkerhet handlar egentligen inte om sakfrågan, utan om ett attribut hos motdebattören - motdebattörens tvärsäkerhet.

Denna strategi används även ganska flitigt av kreationister. Då beröms inte den egna osäkra gudstron i kontrast med den tvärsäkra icke-tron, utan den egna osäkerheten inför evolutionsteorin. Om lite goda argument och evidens kan få dig att överge den bibliska förklaringen till arternas mångfald, så beror det på att du helt enkelt är en tvärsäker evolutionist.

Först lite beröm: Det är bra att inte vara tvärsäker utan goda skäl. Den som är tvärsäker på sin sak, utan att utvärdera andra aspekter av frågan, har svårt att ändra ståndpunkt, och ur den aspekten vill jag berömma argumentet. Men problemet uppstår när argumentet används som slagträ istället för goda argument eller bevis. Jag, som har slutat tro på Gud, vet att det är dumt att lyssna på argument om man inte är beredd att ändra sig, och om två personer har olika uppfattning i frågan om någots beskaffenhet, har trots allt ofta minst en person fel.

Och allt som oftast handlar detta försvar om en vädjan. När man varken kan argumentera för sin sak eller ta intryck, det är då denna fras levereras, och det belyser en viss ironi. Det är ju trots allt inte den som bäst försvarar sin ståndpunkt som ska ändra sig, om någon nu ska göra det, och när jag väl väger argumenten för att tro på en allsmäktig Guds existens, finner jag det mycket tydligt att vi inte har några som helst skäl att tro - varken ett övernaturligt väsen som satte Jesus på jorden eller på en subtil kraft som bidragit till människans, universums, jordens eller något annats tillkomst. Påpekandet att Gud "inte är någon gubbe med skägg" betyder inte att Gud är en mer plausibel hypotes än en gubbe med skägg, det betyder bara att gudstroende själva inte har någon gemensam definition. En del personer som gör utsagan "jag tror på Gud" menar att de tror på ett övernaturligt väsen som placerade Jesus i mellanöstern för tvåtusen år sedan, andra som gör samma utsaga menar att de tror på en transcendent "kraft".


Att tro på något som det inte finns någon anledning att tro på, blir alltså inte mer hedervärt bara för att man åberopar sin försiktighet och andras tvärsäkerhet. Om försiktigheten är genuin, borde den komma till uttryck genom att man inte särbehandlar något specifikt väsen eller fenomen, utan behandlar allt som inte verkar finnas på samma sätt: Man tror inte på det. Även i del 51 hanterades ordet tro, och del 93 handlar om retoriken som används när den troende av retoriska skäl behöver visa att han är säker på sin sak.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D