Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Religiös skepticism: Atheism Plus

Atheism Plus (A+) är en rörelse initierad 2012 av Jen McCreight. Rörelsens anhängare är ateister och de är engagerade i sociala frågor. De är ateister och feminister, de är ateister  och opponerar sig mot sexism, de är ateister och antirasister, och så vidare. Detta påminner lite om humanism, fast tvärt om.

Som en följd av att vi humanister sätter människan först är t.ex. antirasism naturligt allierad med vår världsåskådning. Och som en följd av att vi humanister anser att vetenskap är det som lämpar sig bäst för att skapa förståelse, så är vår världsåskådning naturligt allierad med ateism. Inte ateism specifikt, utan generell icke-tro på övernaturliga väsen och fenomen. För mig är det lika naturligt att inte tro på Gud som det är att inte tro på påskharen.

A+ är en rörelse som jag inte håller högre än någon religiös rörelse, vilket borde säga en hel del för den som vet ungefär var jag står. Och apropå religiösa rörelser, så kan vi nu betrakta en situation där anhängarna av A+ har blivit ett medborgargarde som pekar ut våldtäktsmän medan religiösa pratar om den organiserade skepticismens kollaps. Det är minst sagt befriande att inte tillhöra något av dessa tre läger. Jag är inte anhängare av A+, jag är inte anhängare av någon religion och jag har ordning och reda på mitt sexliv.

Att religionen inte är någon väg framåt för civilisationen borde vid det här laget vara helt uppenbart för vem som helst, de religiösa inkluderat. Men A+ är inte religion, det är ett fenomen som lånar formatet från religionen utan att ha något med religion att göra. Att vara antirasist eller feminist är icke-religiösa ställningstaganden. Det som kommer från religionen är den emotionella utpressningen och paketet med dogmer. Den emotionella utpressningen visar sig i argumentationen för A+ (något i stil med "jag vill inte gå sida vid sida med en abortmotståndare") och dogmerna ("inom A+ är vi inte abortmotståndare").

Jag finner det generellt sett problematiskt att A+ ger en särstatus till gudomliga väsen. Ateism är inte det enda attribut som utmärker oss med ett vetenskapligt förhållande till kunskap. Vi kunde precis lika gärna ha rörelser i still med No Bullshit Plus. Det skulle innefatta allt skitsnack, inte bara Gud. Det skulle ta avstånd från alla förkastliga rörelser, inte bara kristendom, islam, judendom och andra religiösa dito. Men jag skulle inte ansluta mig ändå, av de anledningar jag nämnt här. Det bästa man kan göra, är att ställa sig över A+ och de religiösa rörelserna, att fortsätta kritisera pseudovetenskap som t.ex. gudstro, och att fortsätta att inte våldta, sextrakassera eller förtrycka sina medmänniskor.

Om en Evidence Based Medicine Plus-rörelse skulle dyka upp, kommer jag att ompröva min syn i denna fråga, men för nu får pajkastningen ske utan mitt deltagande.

Mer läsning, på egen risk: Dagens Seglora och Humanistbloggen.

Uppdatering: Läs gärna varför jag inte anser att man ska hänga ut påstådda gärningsmän.

Kommentarer

  1. Anders,

    Fattar inte. Vilka gudomliga väsen är det A+ ger särstatus till?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla. "Atheism" är ett smalt uttryck för skepticism som endast förhåller sig till gudomliga väsen.

      Radera
    2. Ok, nu trilla den ner. Själv ser jag dock inte A+ en grupp ateister som profilerar sig i vissa andra frågor. Vilket utskiljer dem från andra ateister. I USA är ateist en identitet som det är värt att lyfta fram, men den är nästa tom. Vilken typ av ateist man är borde vara den nästa identitetsfrågan.

      Typ som i detta underbara skämt:
      http://www.theguardian.com/stage/2005/sep/29/comedy.religion

      Radera
  2. "The method of science is far more important than the findings of science." - Carl Sagan

    "Jag blir hellre känd, om jag nu alls måste vara det, som förespråkare av ett vetenskapligt förhållningssätt än för ateism. Ateismen blir bara en oundviklig konsekvens av det vetenskapliga förhållningssättet." - Richard Dawkins

    Illustrerar mycket väl problemen med överdrivet fokus på just ateismen.

    SvaraRadera
  3. Det blir lätt makabert när diskussionen börjar handla om vem som är "bättre". Ateister eller religiösa. Man borde strunta i det och dela upp det i folk som tänker själva och folk som inte tänker själva. Det gav en mer grundläggande identitet åt frågan och så slapp man dessa evighetslånga diskussioner om sekter, låtsasreligioner, trosuppfattningar, relativism, polarisering åt det ena eller andra hållet.
    Men så länge man uppmuntrar tendensen att inte behöva tänka, så lär det väl bli så här...

    SvaraRadera
  4. Kan inte roten till uppkomsten av Atheism+ ligga i klimatet i och för den Amerikanska ateism- skepticism- och humaniströrelsen? Att ateister är avsevärt hårdare ansatta, och då kanske speciellt utmålade som omoraliska, i Amerika jämfört med i Europa är en orsak. Att också tyvärr många inom rörelserna också tycks uppvisa attityder som för oss kan kännas nästan konservativa är ytterligare en orsak. Jag tror att om man ser Atheism+ i ljuset av detta förstår man initiativet och tanken bättre.

    Om det däremot är det rätta, eller ens nödvändigt för oss i Europa, och framför allt i Skandinavien, är väl en fråga som kan diskuteras.

    Själv är jag också tveksam till att vi försöker anamma religiösa attribut. Jag är till exempel inte helt bekväm med ateistiska kyrkor, som i London, eller Alain de Bottons idéer om religion för ateister. Eller ens humanistiska ceremonier, som barnvälkomnande, vigslar eller begravningar (även om jag förstår, och själv känner behov av nån form av ceremonier kring detta, men är det nått vi ska göra i den sekulära humanismens namn? Nå, sidospår som kanske inte ska diskuteras här)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inget behov av ceremonier, men har heller inget emot ceremonier för dem som så önskar.

      Jag anser inte att ateister bör efterapa religiösa attribut såsom kyrkor. Ateister bör istället förespråka utbildning och kunskap.

      Radera
  5. Den enda rimliga definitionen av ateism är förvisso "avsaknad av gudstro", men ateismen som samhällsfenomen ger dock en annan bild, eftersom det bl.a. finns engagerade människor i en ateistisk rörelse. Denna rörelse spretar åt många olika håll, eftersom det finns många individer med diametralt olika värderingar och uppfattningar. Men det finns en rörelse, och man anordnar konferenser och andra sociala evenemang, och framför allt är det en rörelse som bygger nätverk, diskuterar, debatterar och lyfter fram sina åsikter i olika samhällsfrågor på Internet. Ateism+, som jag tolkar det, kommer som en reaktion på motståndet mot den strävan man haft att vilja ha en mer välkomnande attityd. När man konstaterat att det är en rörelse vars inbjudna konferenstalare till en förkrossande majoritet är vita män, och vet att det finns kompetenta kvinnor och människor med en annan hudfärg som inte ges det utrymme de borde kunna ha, utan istället snarare betraktas som ointressanta eller rent av motarbetas, så ville man göra något åt detta. När man då vill belysa detta problem, möts man av ännu mer motstånd. För mig är det ganska absurt, eftersom det massiva motståndet verkligen bekräftar att iakttagelsen var helt korrekt om att det förekommer både rasism och misogyni inom denna ateistiska rörelse. Ateism+ är - återigen, min tolkning - närmast en beskrivning av ateism, humanism och skepticism sammanslaget. Jag förstår verkligen behovet av att vilja rensa ur den skit som faktiskt förekommer inom rörelsen. Vill jag samarbeta i min religionskritik med någon som anser att kvinnor inte har något att tillföra och bör ägna sig åt att passa barn och laga mat, eller endast bör ses som sexobjekt? Man kan ju tro att jag spetsar till det här och angriper en halmgubbe, men denna typ av uppfattningar är dessvärre inte särskilt svårt att hitta. Mitt svar är definitivt nej. Föraktfulla, irrationella och empatilösa människor känner jag inget behov av att samarbeta med, i den mån jag nu söker samarbete.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anser mig vara kapabel att hålla mig ifrån både sexism och rasism utan att först bli organiserad i en rörelse mot detta. Dessutom är rörelsens folkdomstolsdendenser lite oroväckande.

      Radera
  6. Håller med Dig Olle. Men det påverkar därför länder, som inte alls har samma ambivalenta syn på religion i grunden. USA är i mångt och mycket de överdrivet polariserade människornas land.

    SvaraRadera
  7. Tror att en stor del av motståndet mot Atheism+ grundar sig i ett antal kommentarer som dök upp bland tidigare förespråkare där en väldigt tydlig "Vi mot dem" - mentalitet kom fram, "Är du inte med oss är du mot oss". Det klingade inte speciellt inkluderande.

    Men om jag har förstått det har rörelsen försök skaka av sig det men med blandad framgång. I det läget uppstod istället problemet med att skilja förespråkarna för rörelsen från själva rörelsen.

    Personligen är jag ganska likgiltig inför hela A+ grejen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D