Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 67 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sextiosjunde som bemöter anklagelsen om rasism, som faktiskt har det mest nobla motivet, men som ändå slår så fel.

Tanken är som följer. Om någon i egenskap av vit medelålders man kritiserar en religion som mestadels har icke-vita anhängare, måste en maktanalys göras, annars har vi att göra med rasism. År 2013 har präglats hårt av anklagelser mot Richard Dawkins om just rasism, och året innan var det Sam Harris som var offret för samma anklagelse.

Man måste hantera dem man kritiserar med respekt, visst, men det både Dawkins och Harris angriper, är vetenskapliga sakfrågor. Gud finns inte, han instiftade inte moralen, arter har rent biologiskt ett gemensamt ursprung, och så vidare. Idag när alla intellektuella kan vara överens om att Gud inte finns på riktigt, och att religiös tro är just religiös tro, har förnuft och icke-tro blivit en klassfråga. Den som tror på Gud har inte sett evidens för Guds existens, den är förledd. Detta är givetvis tragiskt. Många som tror på Gud har aldrig blivit exponerad för en vetenskaplig syn på verklighetens beskaffenhet, kanske på grund av att personen i fråga är offer för den teokrati hon växte upp i, eller vad det nu kan vara. Med dessa förutsättningar kan man givetvis inte förvänta sig en fungerande förståelse av verklighetens beskaffenhet, och gudstron kommer som ett brev på posten. Så försvaret av dessa människor är som sagt mycket nobelt. Men är det bra?

Nej, de ogynsamma förutsättningarna för den troende försvara religion ungefär lika mycket som mördarens tragiska bakgrund försvarar mordet. Och det slår ut fel. Den uttalade krigsmotståndaren, humanisten och människokämpen Roger Waters blev nyligen anklagad för antisemitism på grund av ett religionskritiskt inslag i hans show The Wall, och inom Atheism Plus-rörelsen haglar anklagelser om sexism och rasism okontrollerat.

Ett steg framåt, ett steg mot ökad respekt, innefattar att hantera frågan om religion så pass sakligt att man kan delta i samtal utan att skrika rasist när man inte får sina föreställningar bekräftade. Troende eller ateist, religionens försvarare lever inte upp till kraven de själva ställer på den vetenskapliga skeptikern. I augusti 2013 ställde Richard Dawkins en öppen fråga om varför hans osaltade nötter hade en bismak av klor, vilket visade sig vara ett känt problem. De mer kreativa svaren lät inte vänta på sig. "För att jag försöker förgifta dig, ditt rasistsvin". Problemet för mig som vetenskaplig skeptiker är, att även om jag accepterar att kritiken har rasistiska motiv, så måste jag ändå ta ställning till vad som faktiskt påstås, och bemötandet handlar sällan eller aldrig om förutsättningarna för den som gör anspråken, utan vilka anspråk som får fäste och sprids. Vi har alltså att göra med en mer mångfacetterad situation än vad de som skriker rasist efter dem de vill ha respekt av verkar inse. Det finns verkligt ett problem med rasism, men det måste allokeras korrekt. Generaliseringar hjälper inte någon.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D