Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Ateism är bortom kritik

Religiösa brukar vilja göra ateism till något annat än vad det egentligen är, vilket avslöjas när de börjar prata som om de vore skeptiker - fast skeptiker till skepticismen. T.ex. kan någon tycka att religiösas rätt att kritisera ateismen är lika viktig som ateisters rätt att kritisera religion. Tittar vi på detta ur synvinkeln att alla har rätt att säga vad de vill och kritisera vad de vill, så absolut. Men religiösas rätt att kritisera ateismen är bara ordsallad. Det betyder inget. Det man försvarar är alltså rätten till att skriva vad som helst.


Om man bara väljer att ändra på orden en liten aning, har vi något som både är vettigt och lika viktigt som ateisters rätt att kritisera religion. Ett exempel skulle kunna vara troendes (och andras) rätt att kritisera naturalismen - alltså rätten att kritisera föreställningen att inget övernaturligt existerar. Ett annat exempel skulle vara troendes (och andras) rätt att kritisera antiteismen - alltså avståndstagandet från tro på högre makter. Och så vidare. Att hävda denna rätt är onödigt eftersom ingen med förnuftet i behåll ifrågasätter det, men nu har vi åtminstone en mening som är vettig, och ett syfte som är gott.

Ateism står nämligen över all rimlig kritik. Ateism är alltså inte ett ställningstagande som det är vettigt att kritisera. Man får kritisera det, men det är inte vettigt. Ateister säger nämligen inte att gudar inte finns på riktigt, och om de påstår detta, är det inte det som gör dem till ateister. Det är frånvaron av gudstro. Ursäkta min övertydlighet: Pianister röker inte, men om de röker så är det inte rökandet som gör dem till pianister. Det är pianospelandet. Gillar man inte rökandet, är det inte främst rätten att kritisera pianister som man ska hävda. Gillar man inte att få höra att Gud inte finns, är det inte främst rätten att kritisera ateister som man ska hävda.

Gud är en grundlös hypotes. Gudstro är kulturellt och socialt betingat. Ateism är frånvaron av denna tro. Ateism är alltså blott ett inför sig själv uteblivet försanthållande av en grundlös hypotes. Den som påstår att skogstroll inte finns, ska givetvis inte slippa undan kritik för det. Men den som står oförmögen inför uppgiften att legitimera sin tro på skogstroll och väljer att kritisera dem som inte tror... Vad sägs om att se över sina prioriteringar? Det finns mycket att säga om olika människors orsaker till ateism - dessa kan vara hur tokiga som helst.

Uppdatering: Bemötande av kritik.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D