Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 48 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fyrtioåttonde som behandlar konsekvenserna av påståendet om att det inte finns några ateister i skyttegravarna (del 21).

Kanske att en skillnad mellan troende och icke-troende visar sig just när en krissituation uppenbarar sig. Att troende påpekar att det inte finns några ateister i skyttegravarna, kan vara ett exempel på att det är just i en krissituation det är viktigt att de föreställningar man besitter inte ligger för långt borta från verkligheten och inte är för bisarra.

Tänk dig en kirurg som verkligen tror på Gud. Hen kanske rentav tror att världen är handgripligen skapad för några tusen år sedan, av guden i fråga. Tänk dig att kirurgen opererar dig och att något går snett. När tycker du att det är rimligt att kirurgen vänder sig med sin desperation till Gud istället för vetenskapen? Den som inte tror på Gud kanske tycker att det är rimligt att kirurgen byter strategi först efter att patienten (som är du i detta lilla tankeexperiment) är bortom räddning. Då gör det inte patienten något, och om kirurgen gjort sitt yttersta, är denna krissituation hans krissituation, och han har rätt att vända sig till Gud.

Men om vidskepliga föreställningar visar sig just i en krissituation, som argumentet med skyttegravarna antyder, skulle jag vara trygg i att min kirurg litade på vetenskapen (vilket inte kan sägas om den som tror att jorden är skapad för några tusen år sedan) och är fri från naiva vidskepelser (vilket inte kan sägas om en gudstroende ungjordskreationist).

För innan vi kommer till den extrema punkten då en kirurg förlorar sin patient, måste man vara pragmatisk och tänka att det är för patientens skull som operationen har initierats, och det är för samhällets skull som vi har kirurger anställda. Den som har denna viktiga roll, ska underkasta sig samhällets förväntningar, inte sin Gud - speciellt inte när dessa två hamnar i konflikt.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. Hej, jag har läst några av dina delar av "serien". Jag hakade upp mig på en grej i del 48 då du skriver att den troende kirurgen kan vända sig ifrån Gud med stort g till vetenskapen. Jag antar att du med detta exempel vill referera till en abrahamitisk religion. Inom de abrahamitiska religionerna så är Gud skapar och således skaparen av vetenskapen. Är det så att man måste välja antingen eller (Gud eller vetenskap) när Gud har skapat allt? (inkl vetenskapen?).

    SvaraRadera
  2. Det är väl helt uppenbart att det finns konflikter mellan religion och vetenskap. Om det inte vore så, skulle vi inte behöva vetenskap.

    SvaraRadera
  3. "När tycker du att det är rimligt att kirurgen vänder sig med sin desperation till Gud istället för vetenskapen?"

    Det är väl ingen som tycker att kirurgen ska be istället för att agera? Tron ska väl ge hopp och stöd snarare än praktisk handledning i kirurgi?
    Kirurgens religiösa (eller politiska) läggning är irrelevant så länge den inte stör arbetet.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D