Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 2 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den andra, som tar avstamp i argument om ovetbarhet.

Ett bra argument som används mot tro på religiösa föreställningar är att om ingen given anledning att tro på en föreställning finns, så är det inte heller legitimt att tro på föreställningen i fråga. Eftersom inget talar för att det springer osynliga enhörningar i skogarna, är det inte legitimt att tro på dessa enhörningar. Detta argument kan förstärkas när man pratar om Guds existens, eftersom gudstro inte bara är grundlös utan även orimlig. Inte sällan är gudstro en tro på ett mycket högt stående väsen med övernaturliga krafter, och därför skulle man kunna tänka sig att de osynliga enhörningarna dessutom är rosa, för att göra sannolikheten för enhörningarnas existens lika (o)rimlig som guden/gudarnas. Gud kan allt och vet allt, enhörningarna är rosa och osynliga. Invändningen att "rosa" är en färg och därför säger något om hur en osynlig enhörning ser ut, kan man in vara både rosa och osynlig. Och eftersom kännedom om framtiden står i konflikt med möjligheten att bestämma om framtiden, kan inte Gud både kunna allt och veta allt.

För vissa troende innebär dock ovetbarheten en öppning. Även om man inte kan styrka att verkligheten är en plats där gud(ar) finns, kan man inte heller styrka det motsatta, och därför är det fel att säga att Gud inte finns, kan det heta. Detta argument tar inte hänsyn till hur man bör förhålla sig till grundlösa påståenden, och argumentet försvarar inte gudstro specifikt. Argumentet försvarar vidskepelse generellt, eftersom argumentet är lika användbart eller oanvändbart på skogstroll, småtomtar, smurfer eller vilket annat övernaturligt väsen som helst. Om den troende lyckas formulera varför argumentet legitimerar den tro som han själv besitter utan att för den saken legitimera tro på övernaturliga väsen generellt, kvarstår problemet med att ta avstamp i negativ bevisföring för att legitimera sina föreställningar.

Andra argument som tar avstamp i resonemang kring ovetbarhet handlar om vetenskapens begränsningar (del 45) och begränsningar i den mänskliga hjärnan.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. "Kännedom om framtiden står i konflikt med möjligheten att bestämma om framtiden."

    Det kan jag hålla med om, men om man svänger på det så försvinner konflikten, eller tänker jag fel?

    Möjlighet att bestämma om framtiden borde inte stå i konflikt med kännedom om framtiden. Eller?

    Nu tror jag varken på gud eller på möjlighet att känna till framtiden(i det här avseende), men intressant tanke.

    Men eftersom detta är min första kommentar så vill jag säga att jag gillar din blogg, och ditt engagemang för en vettigare värld. Jag har nyligen hittat din blogg, men jag kommer garanterat att återkomma regelbundet.

    /Mikael Röman, Finland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mikael! Tack för din kommentar, kul att du läser! Vilket utrymme att bestämma om en framtid som redan är utstakad ser du?

      Radera
    2. Nja, jag tänkte som så, att om jag har makt att bestämma hur framtiden ser ut, då har jag ju samtidigt "på köpet" vetskap om hur framtiden kommer att se ut. Om jag vill ändra på framtiden, så vet jag ju om förändringen. Om det är jag som stakat ut framtiden, och har mandat att ändra på planerna... :)

      Jag vet inte om det här håller. :) Det är så overkligt och knäppt att jag tappar bort mig i resonemanget. Men jag håller med om att en osynlig häst inte kan vara ljusröd.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D