Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Lena Andersson inleder sin karriär på twitter med en slap

Nu finns äntligen Lena Andersson på twitter. Det finns åtminstone två anledningar till att jag älskar henne. Den ena anledningen påminner mig om Sam Harris. Andersson är lite retro och lite efter sin tid eftersom hon faktiskt tänker igenom det hon vill ha sagt innan hon skriver det. Denna eftertänksamhet och klokhet som nästan bara återfinns hos Sam Harris idag, var lite av en standard förr. Oavsett om det handlade om humor a la Hugh and Laurie eller Monty Python, seriösa samhällskommentarer, eller rent av vetenskapsfilosofiska uppfattningar i stil med Bertrand Russell, så fanns det där genomtänkta i bakgrunden förr. Att tänka innan man talar är lika modernt som banlonpolos och manchesterbyxor, men det tillför ett eget värde. Så hur började Anderssons twitterkarriär? Det ligger inte speciellt långt borta att använda ordet "hitchslap".

Apologet Mattias Irving (M): Vet Lena Andreasson ens om att "islams lagiskhet" är en klassisk (och debunkad) komponent i orientalistisk diskurs? Blir mkt illa berörd.

Lena Andersson (L): Stämmer "lagiskheten" därmed heller inte sak längre, eller vad menar du händer med empirin här?

M: Hej Lena välkommen till Twitter. Jag skriver ett blogginlägg och pingar dig. Det här låter sig inte redas ut på 140 tecken.

(När Mattias Irving gör en utsaga på twitter som saknar grund, är det twitter som är problemet.)

L: Redas ut och redas ut. Det är uppenbart mycket annat, allt utom sakinnehåll, som låter sig sägas på twitter, så varför inte detta?

M: Du skriver en flera tusen tecken lång artikel men vill ha kritik snuttifierad i passager om 140? Det gör ju ingen rättvisa.

Håll i hatten!

L: Gärna det, men vad är då dina tidigare inlägg för något? Positionering?

Pwnd.

Kommentarer

  1. Och här är mitt svar. Hade du velat se det upphackat på Twitter i 140 tecken?

    För övrigt har både Timbros Andreas Johansson Heinö och islamologen Jonatan Bäckelie uttalat sitt stöd för min läsning av Andersson.

    http://no-nemo.blogspot.se/2013/02/finns-det-liberala-muslimer-lena.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att lägga ut texten är inte alltid en fördel, Mattias.

      Radera
    2. Att inte lägga ut texten är inte alltid heller en fördel, Anders. Bara en allmän iakttagelse. Liksom din egen säkert var, väl? Eller?

      Radera
    3. Åh, en till sakkunnig som skjuter hål på Anderssons simplistiska argument: http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.de/2013/02/ideal-praktik-och-religionskritik.html?m=1

      Ledsen Hesselbom, men här är du i minoritet.

      Jag gillar egentligen Lena Anderssons texter, men här hamnar hon i mitt och mångas tycke helt fel.

      Radera
    4. Eventuellt har du missuppfattat min ambition och min entusiasm för vad majoriteten tycker.

      Radera
  2. Den "Orientalistiska diskursen" bygger ju på en rent pseudo-vetenskaplig och HYPER-ESSENTIALISTISK vanföreställning om "västvärlden"....LOL

    SvaraRadera
  3. Janne,

    om du därmed tänker på själva den där beryktade boken av Said, så är ju den ett stycke diskursanalys, inte en analys av hela västvärlden.

    Diskursanalys är ett vedertaget kulturellt verktyg för att förstå samtiden. Det lärs ut bland annat på lärarprogrammen och antropologiutbildningar i Sverige.

    SvaraRadera
  4. Om inte jag missförstod Janne alldeles, Mattias, så gjorde han väl med den där kommentaren en diskursanalys av diskursanalysen "orientalism"? Jag tycker det var en rätt rolig invändning.

    SvaraRadera
  5. Lindenfors uppföljning av reaktionerna på Anderssons text finns här.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan