Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Guds existens är den centrala frågan

Varför försöker lite mer entusiastiska kristna skapa en dikotomi mellan vetenskap och religiös tro? Det som för oss naturalister kan framstå ett avståndstagande, är egentligen ett sätt att utnyttja redan vunnen legitimitet för att låta ganska konstiga föreställningar få passera. Ett iögonfallande exempel är läraren och apologeten Per Ewert, som gått i bräschen när det gäller att etablera alternativa, mer trosinriktade, vägar till kunskap. Dessa träffar ofta långt ifrån vad som är vetenskaplig konsensus, vilket ger näring åt diskussioner om verklighetens beskaffenhet utanför den vetenskapliga sfären. Jag tänker givetvis på skapelsetro. Huruvida människan evolverats från enklare varelser, är inte en fråga som längre är öppen för diskussion inom naturvetenskapen, men debatten går alldeles utmärkt att föra bland gemene man, när personer med en motstridande trosföreställning vill få gehör för sina tankar och idéer. Ewert är en av skribenterna i boken "Gud och hans kritiker". Där ägnas inte mindre än två kapitel åt komplexitetsargumentet mot evolution, för skapelse. Själv skriver han på Newsmill att det är "väl känt" att designargumentet har fått allt större uppmärksamhet under senare år, dels i syfte att försvara en skapelsetroende lärare och dels i en text som handlar om mer än biologi, nämligen verkligheten som vi känner den.

Men trots att rådande konsensus i många fall är besvärande för den lite mer bibeltrogne, är ändå vetenskaplighet något man betraktar som positivt. Ovetenskaplighet är lika besvärande som distansen till konsensus. Har du någon gång samtalat med en person, och det framgår att personen är kreationist? Om du då frågar honom huruvida han tror på berättelsen om Noaks ark, att jorden är 6000 år gammal, eller något annat som är förknippat med religiös fundamentalism, och han svarar "jag är kristen" eller "jag tror på Gud", då har du fallit offer för ett retoriskt trick. Ett retoriskt trick som utnyttjar det faktum att gudstro är mer allmänt accepterat än t.ex. föreställningen att jorden är ung, eller föreställningen att berättelsen om Noaks ark beskriver en verklig händelse. Du ställer en ja- eller nej-fråga, du får en hänvisning uppåt i förtroendetrappan till svar. Att man är kristen betyder nämligen inte alls att man med nödvändighet tror att jorden är 6000 år gammal, men folk i allmänhet respekterar gudstro i högre utsträckning än de respekterar ungjordskreationism, vilket ungjordskreationisten känner till och utnyttjar. Knepet borde inte fungera, för "jag tror på Gud" är inte alls ett vettigare uttalande än "jag tror att jorden är 6000 år gammal", ur ett intellektuellt perspektiv. Om vi vågar se det, kanske vi slipper bemöta religiösa argument till varför vi måste ha skolavslutningar i kyrkan, varför förhudar måste bort, och varför skapelsetroende församlingar ska få driva grundskolor.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar