Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Skolan är en perfekt kommersiell plattform

Camilla Grepe och Göran Rydland skriver riktigt bra om skolavslutning i kyrkan, och man anar hur fel allt egentligen är. Snabbgenomgång av debatten: När jag argumenterar mot skolavslutning i kyrkan, är det den obligatoriska skolavslutningen, alltså den som är en del av utbildningen, som vi pratar om. Målet är inte att alla elever ska packas in i någon gymnastiksal och ha tråkigt, målet är att skolan ska leva upp till de krav den har om att vara ickekonfessionell. Svenska Kyrkan vet också vad de sysslar med, annars skulle inte denna fråga ha så hög prioritet som den har. När man pratar konfession med andra troende är "välsignelse inte så farligt", när man pratar konfession utåt, är "välsignelse något som knappt förekommer". Grepe och Rydland skriver:

Därför är skolavslutningarna extremt viktiga för kyrkan. Att kyrkobesöken sker under en så lustfylld stund som en skolavslutning på våren, är ingen tillfällighet. Att däremot starta skolåret med en samling i kyrkan, med bön och välsignelse, skulle av lätt insedda skäl få motsatt effekt.

Att kasta besvärjelser är förmodligen inte lika viktigt för Svenska Kyrkan, som det är att vara associerad med något positivt. Den obligatoriska skolan, alltså en plattform fylld med barn, är en rekryteringsgrund som man vet att man inte har råd att släppa, och det är efter detta man anpassar sina argument. Och med tanke på hur bra dessa är, vill man nå barnen innan de tränats i kritiskt tänkande.

Kommentarer

  1. Bra spaning! Sett ur den vanlige förälderns ögon är en "välsignelse" säkert harmlöst.

    SvK tappar dock stadigt medlemmar så detta är en bra grund för "marknadsföring".

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D