Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vi behöver inte säga "ateist" - "vetenskaplig skepticism" räcker bra

En skeptiker är en frågeställare och en sanningssökare. En vetenskaplig skeptiker ifrågasätter giltigheten in påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd. I praktiken innebär detta att vetenskaplig skeptiker förespråkar undersökningar av påståenden om den objektiva verkligheten med hjälp av vetenskapliga metoder, i syfte att finna evidens för eller emot dessa påståenden. Den vetenskapliga skeptikern anser att resultaten av de bäst administrerade testerna, är av tyngre vikt än motstridiga påståenden som saknar evidens. Att man är vetenskaplig skeptiker, säger något om varför man håller vissa saker för sant, men inte andra. Det som är bortom räckhåll att undersökas, är också bortom räckhåll för att hållas för sant.

Det vi tror om verklighetens beskaffenhet sätter avtryck i den värld som vi gemensamt ska leva i. Det vi håller för sant, eller håller för osant, har alltså en praktisk betydelse. Ett exempel på detta är att vi använder skattemedel för att bota tuberkulos med antibiotika, men att vi samtidigt undviker att använda skattemedel till att behandla samma sjukdom med homeopati. I nuläget finns ingen evidens för att homeopatiska behandlingar är effektiva mot tuberkulos, och i skeptisk anda anser vi då inte att vi kan hålla homeopatens anspråk för sann. Det som är bortom räckhåll för att undersökas och hållas för sant, ska inte accepteras som en sanning som ska konsumera gemensamma resurser.

Även anspråket att Gud finns är ett påstående om den objektiva verkligheten. Även föreställningen att Gud finns, sätter avtryck i den värld vi lever i. Vi använder gemensamma medel för att tillgodose särskilda behov hos människor som tror att Gud finns. T.ex. samlar staten in Svenska Kyrkans medlemsavgifter. Personer som anser att rymdvarelser med flygande tefat besöker jorden har speciella krav, får inte samma stöd. Vad är skillnaden?

Både påståendet att Gud finns och påståendet att rymdvarelser med flygande tefat besöker oss, är påståenden om den objektiva verkligheten, som den vetenskapliga skeptikern inte kan acceptera utan att detta undersöks med hjälp av vetenskapliga metoder. Detta kan resultera i att vi kommer fram till att påståendet rimligtvis är korrekt, rimligtvis är inkorrekt eller ett påstående som inte kan göras. Att säga att man är vetenskaplig skeptiker, är alltså att säga något om hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för sant, hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för falskt, och hur man förhåller sig till påståenden som vi egentligen inte kan veta något om.

Därför behöver vi inte ordet "ateist" - att säga att man är vetenskaplig skeptiker, betyder att man säger något om hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för sant, hur man förhåller sig till sådant vi har rimliga anledningar att hålla för falskt, och hur man förhåller sig till påståenden som vi egentligen inte kan veta något om. Att säga att man är vetenskaplig skeptiker, är att säga att man inte tror att Gud finns som en del av den objektiva verkligheten.

Kommentarer

  1. ateist = vetenskaplig skeptiker = människa med sunt förnuft
    'nuff said :)

    darkiesan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla ateister är inte skeptiker, eftersom du kan vara ateist av så många olika orsaker. Du kanske tror på precis vilka övernaturliga saker som helst, men bara inte har hört tals om Gud? Det omvända, vad "vetenskaplig skepticism" bär för betydelse, är mycket intressant att ha på agendan.

      Radera
  2. Hej Anders,

    Sätter du ett likamedtecken mellan att "ifrågasätta giltigheten" och "att inte tro"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror på vad man lägger för värderingar de olika fraserna. Framför allt säger jag att man inte ska hålla något för sant, utan substantiell evidens.

      Radera
  3. Svar
    1. Ser du dig som vetenskaplig skeptiker?

      Radera
    2. Jag skiljer nog lite mer på vetenskaplig och religiös skeptiker.

      Jag är vetenskaplig skeptiker men "bara" religionskritisk...

      Radera
  4. Det är väl där jag kan känna att trobegreppet går utanför "att hålla något för sant". Men det ligger på ett personligt plan, inte något man bör anpassa samhället efter.

    Förresten, kan man koppla på sin gravatar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Tro" kan ibland vara ännu starkare. Det beror på vem du är och hur du tror.

      Radera
  5. Varför kan man inte kalla sig för Humanist? Inom det begreppet omfattas även vetenskaplig skeptiker.

    SvaraRadera
  6. Ja, dessvärre ökade regeringen bidragen till de religiösa samfunden från 55 till 67 miljoner kronor förra året. Rätt skandalöst.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D