Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Det är lätt att halka in på konspirationsspåret

Denna text publicerades ursprungligen på bloggen Tro skadar.

Det kommer kanske inte som någon överraskning att religiösa dogmer kan stå i vägen för förmågan att dra rationella slutsatser, och frågan om hur man ska förhålla sig till detta aktualiseras på allvar av “Newtonbloggaren” Johannes Axelsson, när han avslöjade att han levererar utbildning i skapelsetro för Umeå Kommuns räkning. Hur det egentligen ligger till med den saken kommer vi kanske aldrig att få veta, eftersom allt inte kan granskas hur som helst inom skolan. Grundskolan är under ständig bearbetning från krafter som vill påverka åt ena hållet, krafter som vill påverka åt andra hållet, och krafter som vill veta vad som verkligen händer. T.ex. föreningen Vetenskap och Folkbildning samt Humanisterna förespråkar utbildning baserad på vetenskaplig konsensus, medan de skapelsetroende värderar sin akademiska frihet högre – för att de inte håller med om konsensus. Just Axelsson skriver i ett inlägg som handlar om skapelsetro i skolan, att hans roll är att uppmuntra elevernas personliga ställningstaganden, vilket låter vettigt, men inte alls är helt okontroversiellt där eleven besitter en föreställning och vetenskaplig konsensus ligger någon annan stans. Skapelsetro och evolution.

När sakfrågan diskuteras förekommer ett antal debattknep, och ett välkänt grepp som används ganska framgångsrikt av skapelsetroende, är att säga att ateister och gudstroende utgår från olika världsbilder, och därför kommer till olika slutsatser. Anders Gärdeborn använder uttrycket “olika glasögon” i egenskap av den kreationistiska föreningen Genesis. Hemligheten är att detta grepp erkänner en övertolkning av data, men samtidigt påstår att vetenskapen också övertolkar, och att det då är en fråga om vem som har Gud på sin sida. Men när som helst när detta ifrågasätts, kommer konspirationstänket upp till ytan. Denna gång i en dialog i kommentarsfälten. Men låt mig först klargöra något:

Är det verkligen bara evolutionsteori som skapelsetroende inte accepterar? Nej. Just Axelsson är ungjordskreationist, vilket betyder att NO-utbildningen på Hannaskolan i Umeå kommer från en lärare som inte accepterar kosmologi eller geologi. Mycket energi har lagts på att riva ner paleontologi och radiometrisk datering. Och så händer det. “Man ska inte tro på allt som står på Wikipedia.” I en bisats ställs frågan att “om Wikipedia har fel, varför rättar du inte sidan?” Det går inte. Det skulle plockas bort direkt.

Vi låter utbildningen, som borde vila på vetenskaplig grund, skötas av personer som inte bara själva saknar tillit till vetenskapen, utan betraktar den gemensamma faktorn bakom “felaktiga påståenden” inom olika discipliner (geologi, kosmologi, paleontologi, biologi och fysik) bero på att vetenskapsmännen är ateister som sammansvärjt sig mot Gud. Detta kommer troligen inte erkännas utan lite omsvep, men läs Newtonbloggen och bilda dig en uppfattning. Det är ett sätt att engagera dig för framtida generationers kunskapsbas.

Men det är inte evolutionsteorin som är under angrepp. Det är vad geologin säger om jordens ålder, det är radiometrisk datering, det är kosmologi generellt, och vissa aspekter inom biologin. “Evolution” är ett samlingsnamn för sådant som är dåligt och ogudaktigt, men teorin accepteras faktiskt för det mesta. Peter Hadfield förklarar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D