Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Hur religion försvaras, avslöjar ett mönster

Ateister som försvarar religion, behöver ta ett steg tillbaka och ta sig en funderare. Att försvara religion, eller att utveckla argument för varför man inte ska kritisera religion, är starkt knutet till en enda strategi som alltid återfinner sig: Att reducera religion till något som inte förtjänar kritik. Jag anser att detta är en dålig strategi, eftersom förekomsten av religion som inte träffas av en kritik, inte säger något om förekomsten av religion som bör kritiseras och bekämpas, för allas bästa.

En reduktion skulle kunna vara att kristendom inte behöver vara associerat med någon övernaturlig tro alls, det kan vara en kultur - en kultur som inte förtjänar kritik. Och utan vidskepelse finns inget incitament för en skeptiker att kritisera kristendomen. Man kan alltså konstruera en hypotetisk kristendom som inte förtjänar kritik från skeptiskt håll, för att skydda kristendomen från kritik. Halmgubbar skapas för att ha något att riva ner, men här skapar man en representation för att ha något att skydda.

När man tittar på hur reduktion av religion praktiseras, träder ett mönster fram. Ett mönster som låter oss avläsa en rangordning. Judendom och kristendom skyddas från kritik genom att reducera det till en kultur, därför att den kristna eller judiska kulturen antas vara mindre svår att försvara än den kristna eller judiska religiösa tron. Och vem är jag att kritisera när förhuden klipps av, av kulturella skäl?

Nu börjar det bli intressant. Islam reduceras gärna till tron på Gud och att Muhammed var hans profet. Islam reduceras inte till kultur, utan till tro. Man går den långa vägen här! Eftersom Gud är ett övernaturligt väsen, borde tron kunna kritiseras, men icke. Då heter det att tron på Gud inte har några praktiska konsekvenser på kulturen. Religiöst motiverade gärningar har tydligen inget med religion att göra.

Riktigt intressant blir det när en muslim säger att man kan vara muslimsk ateist. Är man inte främmande för den muslimska kulturen, är man inte lika rädd för den. Känslan inför kulturen, avgör om det är den som får stryka på foten när religion ska reduceras. Istället, sätt ner foten vid alla religiösa anspråk, och vid alla kulturella uttryck som innebär att yttrandefrihet begränsas eller förhudar måste klippas bort.

Kommentarer

  1. I frågan är jag mest själv intresserad av det fenomen av osaklighet och selektivism som ateister kan uppvisa som jag sett i många aspekter av religionshistoria. Stora temadelar av min blogg har varit tillägnade det ämnet.

    Så ok, vi ateister tycker illa om kristendomen. Det innebär liksom inte att vi ska lägga objektivismen på hyllan så som många ateister tyvärr gör.

    Det GÅR faktiskt att tillskriva en religion positiva egenskaper och bedrifter - och ändå vilja bekämpa den utifrån de negativa.

    Eller rättare sagt, man SKA göra det om man vill föreställa saklig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På sätt och vis är det positiva irrelevant. Samma positivitet finns hos annat som inte är religion. Det finns positiva saker hos det mesta. Kommunism. Whatever. Det som är relevant, är hur det vägs mot det negativa.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D