lördag 24 december 2011

Hej då VoF!

Deisten anser att ett övernaturligt väsen ligger bakom vår existens, och kanske till och med behövs för att Universum ska finnas. En deist anser inte med nödvändighet att detta väsen är just Jahve, en deist anser inte med nödvändighet att detta väsen bryr sig om förhudar, homosexualitet, vilken ställning som påbjuds när man har sex, vad man äter, eller att detta väsen har en personlig sina undersåtar. Vissa deister betraktar sig som kristna, men kan mycket väl avfärda det som står i Bibeln. Hur engagerat det nya testamentet än lockar med himmel eller hotar med helvete, så kan en deist avfärda detta som liknelser eller symbolik, men ändå betrakta sig som kristen. Kort, deisten anser inte att detta väsen ingriper.

Teisten anser dessutom att detta övernaturliga väsen kommer med uppmaningar kring hur man ska och inte ska agera. Teisten, alltså personen som tror på t.ex. en personlig Gud, anser sig ha en relation med universums skapare, och ibland till och med att universums skapare vill att du ska vara heterosexuell och förneka evolutionsteorin.

Den deistiska föreställningen är alltså strikt en vetenskaplig fråga. Deisten håller en uppfattning om hur verkligheten är beskaffad, men inte med nödvändighet något annat. Deisten är ett klassisk exempel på en person som anser sig veta något ovetbart. Att "tro" är inte alltid att verkligen "tro", utan kan i värsta fall betyda "att veta trots brist på evidens". Så anledningen till att en skeptiker är adeist, beror på att skeptiker följer evidensen, och inte låser sig fast vid sådant som inte är bevisat eller ens går att styrka. Ovanpå detta, finns bra teorier som visar att vissa saker kan fungera helt naturligt. Även om vi inte vet var Universum kommer ifrån, så tror vi oss veta varifrån livets mångfald kommer, och att det går att förklara detta utan någon gudomlig plan.

Att diskutera teism är nästan mer en livsåskådningsfråga än en vetenskaplig fråga, lite beroende på vad teisten hävdar. Finns några anknytningar till kristendomen, är det ofta väldigt enkelt att bemöta teistiska påståenden, men att man lyckas påvisa bristande logik betyder absolut inte att man vinner någon debatt, eller över huvudet taget lyckas flytta fram sina positioner. Vi gillar våra föreställningar. Speciellt religiösa personer gillar sina föreställningar.

Men frågan är fortfarande så otrolig viktig. Inte bara alternativmedicin kostar pengar. Det gör religion också. Rejält med pengar. Inte bara alternativmedicin orsakar samhällsproblem. Det gör religion också. Rejält med samhällsproblem.

Det moraliska budskapet som kristendomen bär på är ruttet. Gud offrade sin son för att övertyga sig själv att inte straffa mig för något jag inte gjort, mot att jag dyrkar honom. Att detta inte är sunt, kan vi skeptiker och deisterna vara överens om. Vi kolliderar snarare när det gäller frågan om vad man kan hävda om hur verkligheten är beskaffad. Men när det gäller teister, är även den moraliska frågan öppen. Alla teister som har en personlig relation med Gud, och anser att Gud är god, kan få för sig att de har Gud på sin sida. För att en god person ska begå vansinniga gärningar, krävs religion.

Bland mina förhoppningar kring 2012 återfinns en önskan om en svensk skeptikerförening, som är mindre besvärad av att vara en röst i samhället eller avgränsa sin skepticism till sådant som inte kolliderar med religion. Föreningen Vetenskap och Folkbildning har sin plats i det segmentet. Att jag inte har något förtroende kvar för VoF har inte något att göra med hur man sköter sig inom sitt verksamhetsområde, utan snarare hur styrelsemedlemmarna förhåller sig till sådant som inte ligger i föreningens fokus. "Inkompetens" är tyvärr ett ord som inte slår helt fel här. När argumentation i stil med att "man måste ta reda på vad man kritiserar innan man kritiserar" kommer upp i samband med religionskritik, skapar det en känsla av att just religionskritik skulle bygga på bristande förståelse. Att man måste veta vad man kritiserar gäller självklar, och det gäller självklart även vid religionskritik. När argumentation i stil med att "det räcker att man själv inte tror" så argumenterar man mot att kampen ska drivas, och när används detta argument? När religion kommer på tal, såklart.

Jag har även skrivit om skeptikerrörelsen under rubriken "Istället för att hyckla" och "Fastnat i fegheten", samt på Newsmill under rubriken "Skeptikerrörelsen lider av samma brist på självinsikt som Pingstkyrkan".

3 kommentarer:

  1. Synd. Vem citerar du angående "man måste ta reda på" etc?

    SvaraRadera
  2. Deister finns inte.

    Det är nämligen omöjigt att börja från nollhypotesen och komma fram till deism. Så antingen har man inte tänkt igenom saken, eller så är man från början belastad av önsketänkandet att skaparen/naturen/kosmos har bestämt hur naturen ska vara, och därifrån är det bara ett halvt steg till mirakel, absolut moral given från ovan, och tio budord om förhudar, homosexualitet och kvinnoförtryck.

    Vad gäller VoF är väl den enklaste förklaringen ointresse. Något tvivel råder knappast om att religion och brist på kritiskt tänkande går hand i hand, rent kvantitativt orsakat och fortsätter orsaka lejonparten av allt lidande i världen och är det största hotet mot mänsklighetens existens. Men VoF verkar istället attrahera personer som är intresserade av att sitta på puben och klaga på astrologi.

    Mänskligt? Ja. Rationellt? Nej.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker inte att det råder några tvivel om att VoF gör ett bra jobb på sitt hörn. Jag skulle kunna leva med det faktum att VoF har en egen avgränsning på vad som är vetenskapliga frågor, eftersom de är så duktiga på att göra det som de betraktar som sina frågor, om det vore så att jag fick detsamma tillbaka. Men tyvärr hamnar de i VoF som betraktar första paragrafen i stadgarna som hela rörelsen slutgiltiga uppgift, på fel sida i debatten när man kommer in på t.ex. deism. Genom att inte vara med i VoF, har jag arbetat bort den mest distraherande metadebatten.

    SvaraRadera