Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

"Det är dags att tappa tålamodet"


Kyrkans Tidning publicerar idag en debattartikel signerad Brita Häll. Häll skriver om "nyateismen" under rubriken "Det är dags att tappa tålamodet", och i texten beklagar hon sig över bl.a. gudlös etik och dödshjälp. Detta utan att definiera "nyateism", men förmodligen är det skribenterna bakom den gudlösa etiken och den aktiva dödshjälpen som åsyftas.

Anledningen till att denna text är intressant, är att Brita Häll går lös på Birgitta Forsman, författaren till boken "Gudlös etik", utan att egentligen varken beröra ämnet etik eller formulera någon specifik kritik mot Forsmans argument. Men Häll menar att troende med god moral skulle vara något av en paradox för Forsman, och citerar Forsman: "Jag är tacksam att de finns men förstår mig inte på dem."

Är detta citat, och den illvilliga tolkning som Häll gör utifrån det, representativt för Birgitta Forsmans argumentation i boken? (Läs: Är Brita Häll en ärlig person?)

Att moral inte kommer från någon gud, speciellt inte den som besökte mellanöstern för 2000 år sedan, betyder inte att man inte kan ha god moral och tro att den guden finns. Jag känner också troende personer med god moral, trots att de tror på Gud, och det är inte speciellt förbryllande - de hämtar helt enkelt inte sin moral från Gud. Att man tror att man gör det, betyder faktiskt inte så mycket som man kan tro. Utan att reducera den upplevda storheten i att tro på Gud, så finns alternativa förklaringar, vetenskapliga förklaringar, till moralens ursprung och utveckling. Här behövs därför argumentation. Och att ta meningsmotståndarens argument på allvar utan att reducera eller missrepresentera dem - handlingar som för övrigt återspeglar vilken moralisk nivå man ligger på.

(Notera partiet om att Gud inte är någon skäggig gubbe, utan något mycket mer avancerat och subtilt - ett av mina favoritämnen som jag bl.a. skrivit om i tidningen Bright.)

Klavertrampen till trots, jag håller med Brita Häll om att det är dags att höja tonen. När vi lägger artighetsfraserna och runtvalsandet åt sidan, brukar metadiskussionen om trevlighet och respekt ta över, vilket är en totalt ointressant diskussion i en värld där premissen att man får uttrycka sig gäller. Jag uppmuntrar till en debatt som drivs av sakliga argument, oavsett om den handlar om Guds existens, vilken makt Gud ska ha eller varifrån moral kommer.

Tillägg: Patrik Lindenfors kommenterar även Helle Kleins kommentar kring detta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D